All statistik pekar i samma riktning. Det genomsnittliga uttaget av sjukpenningdagar har minskat från elva till tio dagar och avslagen på förlängningar av pågående sjukskrivningar har fördubblats. Även andelen som får avslag på ansökningar om sjukersättning (tidigare förtidspension) har ökat drastiskt (läs mer i faktarutan).
Har vi helt enkelt blivit friskare? Nej, menar flera bedömare Du&jobbet talat med. Förändringen handlar främst om striktare bedömningar från Försäkringskassan. På LO-TCO Rättsskydd, dit facken vänder sig för juridisk hjälp, märks förändringen tydligt.
Under 2016 fick rättsskyddet in 127 fall som gällde avslag på sjukpenning och sjukersättning. Till och med oktober i år är motsvarande antal 305 fall, antalet kommer alltså sannolikt att tredubblas 2017 jämfört med förra året. De flesta fallen handlar om avslag på sjukpenning.
– Vi har svårt att hinna med. Våra jurister har fått slita hårt, säger Robert Sjunnebo, enhetschef på försäkringsenheten på LO-TCO Rättsskydd.
Robert Sjunnebo
Hans bedömning är att de flesta avslagen på förlängd sjukpenning sker efter 180 dagar när den sjukskrivnes arbetsförmåga ska prövas mot hela arbetsmarknaden, inte bara mot jobb på den egna arbetsplatsen. Arbetsförmågan prövas då mot det som kallas ”normalt förekommande arbete”.
I många av Försäkringskassans avslagsbeslut beskrivs en tänkt arbetsmarknad med arbeten som är fysiskt lätta, inte är stressiga och med goda möjligheter till pauser.
– Vår uppfattning är att de arbeten som Försäkringskassan hänvisar till inte finns, säger Robert Sjunnebo.
Även Ruth Mannelqvist, professor vid Juridiska institutionen på Umeå universitet, har uppmärksammat att många hamnar mellan stolarna när Försäkringskassan ska bedöma arbetsförmågan efter 180 dagar. I tidningen Arbetsvärlden beskriver hon paradoxen i att ”man har tillräcklig arbetsförmåga för att nekas sjukpenning, men inte tillräcklig förmåga för ett arbete på arbetsmarknaden”.
Även flera fackförbund har reagerat mot att många av deras medlemmar förlorar sin sjukpenning. Lärarförbundet är ett sådant förbund. Hans Flygare, socialförsäkringsexpert på förbundet, är orolig för vad de striktare bedömningarna av arbetsförmågan betyder.
– Jag har sett alldeles för många som blivit av med sin sjukpenning och sedan är det en trappa utför som ofta slutar med att anställningen avslutas, säger han och syftar på att den anställde antingen blir uppsagd eller accepterar ett erbjudande om avgångsvederlag.
Men kan inte en gradvis återgång till arbetet fungera? Jo, visst. Men en mjukstart hjälper sällan om de grundläggande felen finns kvar, menar Hans Flygare.
– Om man inte åtgärdat det som var fel när man blev sjukskriven, och arbetsmiljöproblemen finns kvar, har man inte löst något.
Försäkringskassans analyser visar att bland dem som nekats sjukpenning är omkring sex av tio efter ett antal månader tillbaka på sitt gamla jobb. Omkring var tredje arbetar inte och bara sex procent har ett nytt jobb. Bland dem som gått tillbaka till sin gamla arbetsgivare väljer en dryg tredjedel att gå ner i tid för att orka. Försäkringskassans förklaring till de sjunkande sjuktalen handlar dels om en aktiv samhällsdebatt där regeringen också driver på för att få ner sjuktalen, dels om att Försäkringskassan fått större utredningsresurser.
– Vi har fått en resursförstärkning för att höja kvaliteten i våra utredningar. Det kan leda till bättre utredningar, men också att vi hittar fler som har arbetsförmåga, säger Karin Olsson, områdeschef på Försäkringskassans avdelning för sjukförsäkring.
Försäkringskassan hamnar lätt i skottgluggen för kritik mot sjukförsäkringen. Men regelverket är bestämt av riksdagen, påminner Karin Olsson.
– Kraven på den sjukskrivne höjs betydligt efter sex månaders sjukskrivning och det är en svår omställning för många, men det är så lagstiftningen ser ut. Men vi har en stor utmaning i att förklara varför det blir så här.
Kritiken från LO-TCO Rättsskydd om att Försäkringskassan hänvisar sjukskrivna till en ”mjukare” arbetsmarknad som egentligen inte existerar, passar Karin Olsson vidare.
– Som myndighet måste vi följa lagen och om andra aktörer tycker att det får problematiska konsekvenser får de rikta sina önskemål till lagstiftarna, säger hon.
Kristina Alexanderson är professor i socialförsäkring vid Karolinska institutet. Hon slår fast att kunskaperna i försäkringsmedicin behöver höjas.
– Både bland läkare och hos handläggare på Försäkringskassan behöver den kompetensen utvecklas. Det finns nästan ingen utbildning inom det här.
//Arbetsmiljoforums tidning, Du&jobbet, OSCAR MAGNUSSON
FAKTA/SJUKSKRIVNINGAR
- Sjukpenningtalet, det vill säga antalet dagar per år som en arbetsför person i snitt får sjukpenning, har minskat tydligt sedan förra året. Från i snitt elva dagar till omkring tio och prognosen är att det kommer att ligga på nio dagar 2019/2020. Mellan 2011 och 2016 ökade sjukpenningtalet, dock från en låg nivå.
- Det sammantagna ohälsotalet (det vill säga sjukskrivningar, rehabiliteringsersättning och sjukersättning sammanräknat) har minskat kraftigt sedan 2003.
- Andelen avslag på ansökan om sjukersättning (förtidspension) har ökat från 54 procent 2014 till runt 70 procent i dag.
- Avslagen på ansökningar om förlängd sjukskrivning har på ett år ökat från omkring 2,5 procent till omkring 5 procent. Det finns dock inga officiella siffror på hur många som får avslag efter 180 dagars sjukskrivning, då kraven på den sjukskrivne höjs påtagligt.
Källor: Försäkringskassan, LO-bloggen.
