Chef och arbetsgivare

Chefen har ansvaret

Det är alltid arbetsgivaren som har ansvaret för arbetsmiljön. Arbetsgivaren kan delegera uppgifter i arbetsmiljöarbetet. Oftast sker detta till en chef på högre eller lägre nivå. Men delegeringen måste vara tydlig och inte kunna missuppfattas.

Ansvaret innebär att det blir arbetsgivaren som ställs till svars för brister i arbetsmiljön. Vid arbetsmiljörelaterade skador och sjukdomar kan den ansvarige dömas till böter eller fängelse.

Var systematisk

En god arbetsmiljö skapas inte genom punktinsatser och brandkårsutryckningar. Nyckeln heter systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljön ska kartläggas regelbundet. Handlingsplaner för att åtgärda brister är nödvändiga, och minst lika viktigt är att följa upp planerna.

Bestämda rutiner och skriftlig dokumentation behövs. Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) innehåller inte bara regler utan även en bra handledning till hur arbetet kan bedrivas. 

Skyddsronder

Gör skyddsronder minst två gånger om året. Vid skyddsronderna ska såväl du som skyddsombuden delta. Det som framkommer på ronderna ska protokollföras och bli föremål för åtgärdsplaner. Innan nästa skyddsrond ska du tillsammans med skyddsombuden följa upp vad som beslutades efter den förra ronden

Skaffa företagshälsovård

Låt inte snålheten bedra visheten, utan satsa på bra företagshälsovård. Du kan få hjälp med hälsofrämjande insatser, kartläggning av arbetsmiljörisker samt med rehabilitering av anställda som skadats eller blivit sjuka. Modern företagshälsovård är mycket mer än hälsokontroller.

Ta ansvar för rehabilitering

Arbetsgivaren ansvarar för arbetsanpassning och rehabilitering så länge det finns ett anställningsförhållande. Detta regleras genom arbetsrättslig lagstiftning i las, i arbetsmiljölagen, och i socialförsäkringsbalken.

Du ansvarar du för att genomföra den anpassning och rehabilitering som kan ske inom eller i anslutning till den egna verksamheten. Inriktningen bör vara att den anställda ska fortsätta arbeta i företaget.

Ta hjälp av företagshälsovården för att finna bra lösningar. Försäkringskassan har ett ansvar för att samordna de olika åtgärder en person är i behov av för att kunna komma tillbaka i arbete. Det kan vara medicinska, sociala eller arbetslivsinriktade åtgärder. 

Du kan därför bli kontaktad för att lämna information och Försäkringskassan kan kalla till ett avstämningsmöte.

Samarbeta

Skyddsombuden/arbetsmiljöombuden är arbetstagarnas företrädare i arbetsmiljöfrågor. De utses av facket, som ska meddela företaget om valen. Skyddsombuden har ganska stora befogenheter och du är skyldig att samråda med dem inför alla beslut som kan påverka arbetsmiljön.

Men se dem inte som motparter, utan som personer du tjänar på att samarbeta med. Alla tjänar på en bra arbetsmiljö, och skyddsombudens kunskaper om hur personalen påverkas i arbetet är ovärderlig.

Läs på

Skyddsombuden går arbetsmiljökurser. Det bör du också göra. Grundläggande kunskaper om lagstiftning, föreskrifter och om hur ett praktiskt arbetsmiljöarbete bedrivs gör allt så mycket lättare sedan.

Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket är Sveriges centrala tillsynsmyndighet för arbetsmiljön. Här fastställs föreskrifter för hur arbetsmiljön ska vara beskaffad. Verket är uppdelat i olika distrikt vilka har arbetsmiljöinspektörer med rättighet att besöka arbetsplatser för tillsyn.

Arbetsmiljöverket har rätt att besluta om förelägganden, förbud och viten. På Arbetsmiljöverkets webbsida hittar du lagtexter, föreskrifter och mycket annat användbart. Orientera dig om de föreskrifter som rör din verksamhet.

Medarbetarsamtal

Medarbetarsamtal är ett bra tillfälle att komma överens om behov av yrkesmässig och personlig utveckling – viktiga delar av en tillfredsställande arbetsmiljö.
Samtalen lämpar sig även för att få fram individuella perspektiv på vars och ens arbetsmiljö och på ett tidigt stadium fånga upp psykosociala problem på arbetsplatsen, t ex irritationsfaktorer, stress och kompetensbrist.

Det ingår i varje chefs uppgifter att regelbundet ha samtal med sina medarbetare.
Samtalen ska ses som ett naturligt inslag i både rollen som chef och i rollen som anställd. Medarbetarsamtalet ersätter inte på något vis det vardagliga samtalet mellan chef och anställd, t.ex. återkoppling och konstruktiv kritik, utan ska behandla det som har varit, nuläget och framtiden.

Ett medarbetarsamtal ska vara noga förberett av både chef och anställd. Att få till stånd bra medarbetarsamtal är i sig en process som kan ta tid. Det gäller att chefen har ett gott förhållningssätt, dvs ärligt bryr sig om medarbetarnas och verksamhetens fortsatta välbefinnande. Både arbetsgivare och arbetstagare har ett ansvar för att allt ska fungera.

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Delegering av arbetsmiljöuppgifter är ett sätt att se till att chefer och medarbetare får klarhet i vad de har för uppgifter i arbetsmiljöarbetet. Fördelningen skapar dessutom möjlighet att delta och engagera sig i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger hos arbetsgivaren men genom fördelning kan vissa arbetsmiljöuppgifter och därmed ett slags ansvar delegeras nedåt i organisationen. Viktigt är att fördelningen är tydlig och den bör helst dokumenteras i skrift. Detta är ett krav om det finns minst tio arbetstagare i organisationen.

För en giltig och korrekt fördelning behöver det säkerställas att det finns resurser (tid, pengar), kunskaper (utbildning, kompetens) och befogenheter (mandat att vidta åtgärder). Det är konstruktivt att gå igenom fördelningen i dialog med de berörda och det är också viktigt att följa upp fördelningen med jämna mellanrum.

Chefen viktig vid omorganisation

Omorganisationer för alltför ofta med sig negativa konsekvenser. Men förändringar kan också fungera bra. Tydlighet och delaktighet är avgörande faktorer, enligt ny forskning.

Många studier har tidigare visat på starka samband mellan omorganisationer och ohälsa bland medarbetare och chefer. Sämre psykisk hälsa och ökad risk för sjukskrivningar är ett par exempel på effekter av större organisationsförändringar, särskilt inom socialtjänsten och i större kommuner.

I ett projekt vid Göteborgs universitet har forskarna riktat in sig på vad som krävs för att främja en bättre psykisk hälsa efter en större omorganisation. Enligt Stefan Szücs, docent vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet, finns det mycket eländesforskning om vad som sker vid förändrade organisationer, därför har man valt att studera vad som kännetecknar de arbetsplatser som lyckas väl med förändringar.

Undersökningen visar att tydlighet och delaktighet är två avgörande faktorer för att personalen ska ha en god psykosocial arbetsmiljö, även i förändringstider.
Det är viktigt med tydliga chefer och ett riktat stöd till de anställda, t ex genom förebyggande hälsoprogram. Delaktighet har också positiva effekter. Det gäller framför allt det personliga samtalet mellan chef och anställd. Det räcker inte med att informera om förändringar vid arbetsplatsträffar, enligt forskarna. Även chefer behöver ett strukturellt stöd och ett gott samarbete med andra kollegor i ledningen för att må bättre. Stödet kan vara sådant som att det finns regler att luta sig mot och att uppdraget är avgränsat och tydligt.

Chefer är hårt pressade

Åtta av tio chefer säger att de ofta inte hinner med det de borde på jobbet. De slits mellan olika krav i arbetet: administration, möten, utveckla verksamheten och hålla kontakt med de anställda. Det visar en undersökning bland 600 av fackförbundet Visions chefsmedlemmar.

Cheferna har också hög sjuknärvaro, dvs går till jobbet även när de är sjuka och borde ha stannat hemma. Nära hälften har under det senaste året varit sjuknärvarande två till fem gånger eller ännu mer. En fördel för cheferna är att de verkar ha förmåga att koppla av. Sju av tio tycker att de har kontroll över gränserna mellan arbete och privatliv.

Chefer är nöjda med jobbet

De flesta chefer trivs med jobbet, enligt en undersökning som fackförbundet Sveriges Ingenjörer har gjort. Över 70 procent av dem som svarat i en så kallad Chefsbarometer är ganska eller mycket nöjda med sin arbetssituation. De som har varit chefer länge är mest nöjda.

Följande kännetecknar de nöjda: De kan styra sin arbetssituation och balansera arbete och fritid. De har tillräckliga befogenheter för att kunna sköta sitt arbete och de får stöd i chefsrollen.