Kartläggningen bygger på hälsoundersökningar som företagshälsan Avonova gjort av anställda på arbetsplatser runt om i landet. De anställda har bl a fått frågan ”Hur ofta utsätts du för stillasittande arbete?” och knappt varannan anställd – 48 procent – av de tillfrågade svarade att deras arbete är stillasittande ofta eller mycket ofta.
– Det är skrämmande siffror, särskilt eftersom flera av oss även har en stillasittande fritid. Det innebär också att vi kanske inte förstår hur viktig lågintensiv fysisk aktivitet, alltså att röra oss litegrann då och då under dagen, är för vår hälsa, säger Salima Sakket Santikos, legitimerad fysioterapeut och ergonom på Avonova.
Forskning har visat att allt för mycket stillasittande kan påverka bl a blodtryck, kolestrol och blodsocker, kända riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom. Dessutom ökar risken för belastningsskador på leder och muskler. Skillnaderna i rörelse är stora mellan män och kvinnor.
Bland kvinnorna uppger 69 procent av att de ofta eller mycket ofta har ett stillasittande arbete, jämfört med 41 procent av männen. Endast 14 procent av kvinnorna menar att de aldrig utsätts för stillasittande arbete, till skillnad från 27 procent av männen.
– Det beror framför allt på att fler män har mer rörliga arbeten inom t ex industri och bygg- och anläggning, medan fler kvinnor i stället arbetar inom tjänstemannasektorn, säger hon.
Minst chans till rörelse uppger anställda i åldern 40–49 år att de har, 53 procent.
Vems är då ansvaret för allt sittande?
– Såväl arbetsgivare som medarbetare. Arbetsgivaren har ansvar för att utforma arbetsplatsen så att den kan främja rörelse under arbetsdagen. Men också för att öka medvetenheten kring kroppens behov och funktioner, så att vi får tillräckligt med kunskap för att själva kunna fatta mer hälsosamma beslut.
Vissa personer har en inbyggd rastlöshet i kroppen som gör att de känner sitt eget rörelsebehov, menar Salima Sakket Santikos. Men de flesta har inte den automatiska påminnelsen som gör att de kommer ihåg att resa sig upp då och då eller ta en rörelsepaus. Då gäller det att skapa en form av rörelserutin på jobbet i stället.
– En sådan rutin kan t ex handla om att höja skrivbordet varje gång man går till ett möte, på lunchrast eller när man går hem för dagen, så att man får en påminnelse om att stå upp en stund när man kommer tillbaka.
Vi borde också bli bättre på att använda den gungfunktion som ofta finns i moderna skrivbordsstolar eftersom även den enkla rörelsen främjar blodcirkulationen i våra muskler och gör sittandet mindre statiskt, menar hon.
Hälsoundersökningarna gjordes under 2017 på drygt 28 000 anställda i privata företag samt arbetsplatser i kommunens regi.
//ZANDRA ZERNELL
Så får du in rörelse i arbetsdagen:
Stå och jobba: Ungefär halva arbetstiden är lagom, gärna i kortare pass jämnt fördelade under dagen.
Prata istället för att mejla: Gå till din kollega istället för att skicka ett mejl och skriv ut dina papper på kopiatorn längst bort.
Ha gympaskor på dig: På så sätt blir du motiverad att gå extra rundor till kollegan eller på lunchen.
