Den som vill jobba hjärnvänligt ska se upp med för många avbrott, något som är vanligt i dagens arbetsliv. Många blir störda så ofta som var tionde minut och det tar tid att återfå fokus.
– Stäng av telefonen – själv brukar jag sätta den på flygplansläge för att få vara ifred. Titta bara på mejlen ett par gånger per dag och stäng aviseringssignaler, säger Kristina Bähr.
Viktigt är också att hantera frågvisa kollegor och att inreda kontoret efter typen av arbetsuppgifter: Ibland kan det vara bra att brainstorma tillsammans, men koncentrationskrävande uppgifter kräver lugn.
– Ta paus! Sträck på dig, gå till fönstret och titta ut, fika. Hjärnan orkar inte vara igång oavbrutet. Jag brukar sätta klockan som Skalman, för att komma ihåg att göra avbrott, annars kan jag bli så absorberad att jag jobbar tre timmar utan paus.
Försök stå och jobba, det ökar blodflödet till hjärnan, man blir mer fokuserad. Långsamma nöjen som att läsa en bok eller samtala är något vi behöver vilan i.
– Det är viktigt att unga människor får läsa och samtala. En blippande miljö med ständiga belöningar och spänning, som vid datorspel, ger för lite nedvarvning.
Eftersom vi alla är olika skiljer sig råden också åt beroende på vem man är.
– Min hjärna behöver omväxling. Jag gillar att lära mig nytt om vad som helst, om miljön eller om ny astmamedicin för barn. Jag blir snabbt uttråkad. När jag jobbade som läkare var min arbetsdag styrd och jag fick för lite utrymme för reflektion.
Vi tycks också olika när det gäller ansvarstagande och lättsinne.
– Det kan vara medfödda personlighetsdrag, eller bero på uppmuntran att uppföra sig på visst sätt. Hälsomässigt är det ofta en riskfaktor att vara för ansvarstagande – det är typen som kan riskera stressjukdomar. Den som kan rycka på axlarna åt problem och sluta tänka på jobbet när man lämnar det mår ofta bättre. Även om för mycket lättsinne kan ställa till andra problem, ifall kollegor får täcka upp och blir sura.
– Man kan försöka jobba med sina personlighetsdrag, men mer överseende än kritiskt. Tänk t ex: ”Oj, nu är min inre slarver igång igen”.
Vår hjärna tenderar att recensera det vi gör kritiskt, bl a för att lära, fortsätter Kristina Bähr. Det är förstås bra att undvika fel man redan gjort. Men självkritiken går lätt överstyr.
– Det finns personer som har lätt för att berömma sig själva, men de flesta är sina egna hårdaste kritiker.
//Du&jobbet, Eva Berlin
Detta är ett utdrag ur en artikel i Du&jobbet 3/17
