Hög arbetsbelastning, bristfällig introduktion, otydligt resursstöd. Det var några av de problem Arbetsmiljöverket slog ner på när de under åren 2015-2017 genomförde en omfattande tillsyn av arbetsförhållandena för första linjens chefer inom vården och omsorgen. Nu har projektrapporten kommit. 99 procent av de besökta arbetsgivarna fick inspektionsmeddelanden med krav på olika slags åtgärder.
Det är de ledare som befinner sig närmast verksamheten som brukar kallas första linjens chefer. Det sitter inte sällan mellan stolarna, med krav på sig från patienter, personal, högre chefer och politiker. Arbetsmiljöverkets inspektioner visar visserligen att de ofta får stöd från chefskollegor och närmast överordnade chef. Men man finner också att deras arbetsförhållanden behöver synliggöras högre upp i organisationen. Det är där det finns beslutsmandat för åtgärder som minskar ohälsosam arbetsbelastning.
Verket inspekterade sammanlagt 113 arbetsgivare. Det handlade om 86 kommuner, 15 landsting/regioner och 12 privata vårdgivare. Fler än 1 300 chefers arbetsmiljö undersöktes. De arbetar inom primärvård, på sjukhus och i omsorgsverksamheten. 80 procent av dem är kvinnor. ‚
- Kraven som ställdes handlade inte minst om att rutiner för att motverka hög arbetsbelastning behöver införas. Sådana krav ställdes på 38 procent av kommunerna, 67 procent av landstingen och 42 procent av de privata vårdgivarna.
- En stor majoritet av de besökta arbetsgivarna fick också krav på sig att undersöka och riskbedöma arbetsförhållandena.
- 34 procent av kommunerna och 40 procent av landstingen behövde säkerställa att cheferna har kunskaper om vilka arbetsuppgifter som ingår i deras jobb, samt hur de ska prioritera.
- Andra vanliga krav som ställdes rörde rutiner för tillbudsrapportering, bättre introduktion för nya chefer och att arbetsmiljöarbetet ska innefatta dokumenterade mål.
Magdalena Söllvander
Magdalena Söllvander är en av tre omvårdnadschefer på Karolinska universitetssjukhusets intensivakut i Solna. Hon har personalansvar för 47 anställda; 30 sjuksköterskor och 17 undersköterskor, och menar att det är alldeles för många.
–Arbetsbördan blir orimlig. Jag ska ta hand om verksamhetsutvecklingen, problemlösning, sjukluckor och avvikelser. Jag ska sköta rehabärenden, rekrytera personal och ringa in vikarier till helgen, ha kontakt med närakuter och med kliniker på sjukhuset. Och mycket annat.
Magdalena Söllvander tycker att en personalgrupp på ungefär 25 medarbetare hade varit rimlig. Det finns administrativa uppgifter som hon är tveksam till om de behöver ingå och nämner HR, avtalsfrågor och lönefrågor. Det blir mycket möten, säger hon och tycker att de borde kunna effektiviseras.
– Jag önskar att jag hade mer energi över till att helt enkelt kunna vara chef för sjuksköterskorna, att vara med om att driva vår profession framåt, att utveckla verksamheten. Jag är själv sjuksköterska och kommer alltid att vara det. Därmed har jag en etisk kod att förhålla mig till.
De är alltså tre chefer på intensivakuten, som har sammanlagt 118 anställda. Magdalena Söllvander säger att det delade ledarskapet är på gott och ont.
– Ibland gör det arbetet enklare. Vi kan till exempel turas om att vara bemanningsansvarig. Men det ställer stora krav på kommunikationen oss emellan. Även om det i grunden är bra att ha kollegor att diskutera med, händer det att man vill kunna ta besluten själv.
Stressen i jobbet är hög, säger hon. En omvårdnadschef har förväntningar på sig, både uppifrån och nedifrån. Utan bra personal tror hon inte att det hade fungerat.
– Jag har världens bästa medarbetargrupp. Det är de som gör att jag är kvar här.
Sineva Ribeiro
Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, menar att första linjens chefer inom vård och omsorg inte får rätt förutsättningar för att göra bästa möjliga arbete.
– Flera saker måste till. Antalet medarbetare per chef måste sänkas. Dessutom måste cheferna få inflytande över löner och arbetsvillkor så att de har möjlighet att rekrytera den personal som behövs. Sedan måste inte minst de administrativa bördorna lättas. Sådant som rapporter om vårdskador och dokumentation av anställningsintervjuer borde ligga på HR-avdelningarna.
Mindre personalgrupper och högre löner kostar förstås pengar. Men Sineva Ribeiro tror att de finns inom systemet.
– Man har råd till jättelika konsultnotor och inte minst till att betala bemanningsföretag. Den potten borde växlas över till att betala bra löner till ordinarie personal. Det är illa om man inte klarar kompetensförsörjningen inom den sektor som väljarna ansåg var den allra viktigaste i senaste valet.
Agneta Jöhnk är chef för avdelningen för arbetsgivarpolitik på Sveriges kommuner och landsting (SKL). Hon säger att Arbetsmiljöverkets inspektioner visar att trycket på första linjens chefer är hårt.
– Det är otroligt viktigt att de chefer som är närmast verksamheten har bra stöd från överordnade chefer. Det handlar om både ekonomistöd och administrativt stöd. Jag vet att man på flera håll nu ser över hur HR-avdelningarna kan avlasta cheferna från sådant som går att göra på annat håll i organisationen.
Hon menar också att många vård- och omsorgschefer har för många medarbetare att ta ansvar för.
– Tidigare kartläggningar har visat att de i snitt har personalansvar för betydligt fler än vad chefer inom tekniska förvaltningar har. Nu vet jag att flera landsting har börjat fundera över om det behöver vara så.