En mindre del av besvären – var femte – är en följd av olyckshändelse, merparten handlar om annat.
Vad gäller olyckor är fall vanligast, följt av feltramp, lyft eller annan överbelastning. Av dem som råkade ut för en olycka hade arbetsgivaren i 43 procent av fallen anmält saken till Försäkringskassan. Framför allt är det yngres olyckor som förblir oanmälda.
Vid merparten av besvären – de som inte är olyckor – är hög arbetsbelastning vanligaste skäl. Framför allt uppger kvinnor detta. På andra plats kom påfrestande arbetsställningar eller stillasittande, följt av otydliga eller motstridiga krav från arbetsgivaren och krävande kunder, patienter, anhöriga eller elever. Mycket få av den här typen av besvär anmäls till Försäkringskassan.
Den vanligaste typen av besvär är trötthet, på andra plats kommer fysisk smärta eller värk. Nära två tredjedelar av alla med besvär hade detta. Ungefär hälften hade sömnstörningar. Över 40 procent hade huvudvärk eller oro/ångest. Sysselsatta mellan 30-49 år har störst andel psykosomatiska besvär och kvinnor mer än män.
Ungefär var tredje med besvär har varit hemma från jobbet av denna anledning. Varannan sökte vård. Den vanligaste åtgärden var stöd av chefen, därefter avlastning – omkring 30 procent hade fått detta. Knappt tio procent hade gått ned i arbetstid, främst gjorde kvinnor detta.
Hög andel besvär återfinns i kvinnodominerade yrken inom vård och utbildning. Bland grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare samt undersköterskor och sjuk-sköterskor hade fler än fyra av tio sysselsatta besvär.
Låg andel hade revisorer, finansanalytiker och fondförvaltare, civilingenjörsyrken och takmontörer, golvläggare och VVS-montörer.