Poliser, ordningsvakter, parkeringsvakter och Kronofogdens personal är några exempel på yrkesgrupper som i olika hög grad har provat att använda sig av så kallade kroppskameror, mobila kameror som oftast sätts på bröstet.
Kollektivtrafikbolaget Arriva har under sommaren låtit 10-15 bussförare använda kroppskameror på två busslinjer i Järvaområdet i Stockholm. Nu ska man även låta tio tågvärdar på Pågatågen i Skåne få testa kroppskameror under tre månader. Ambitionen är att öka tryggheten, både hos tågvärdar och resenärer. Om det inträffar något kan filmmaterialet också bli bevismaterial i en eventuell rättegång.
– Jag tror mycket på det här. Men det är inte heller något vi tvingar på någon. Varje chaufför eller tågvärd får själv välja om man vill bära en kamera, säger Kenny Bungss, trygghetschef på Arriva.
Än har ingen utvärdering av försöket bland busschaufförer på Järvaområdet gjorts. Men inget fall av hot eller våld fångades på film under de tre månader försöket pågick. Inte heller vid ett liknande försök på Västrafik fångades några hotfulla situationer på film.
– Som resenär ser man och tänker på kameran, jag tror att det kan ha en förebyggande effekt, säger Kenny Bungss.
De flesta yrkesgrupper som arbetar med människor, särskilt om man arbetar kvällstid och i miljöer där människor kan vara berusade eller påverkade, upplever hotfulla situationer. Kenny Bungss tror därför att kroppskamerorna kommer att bli allt vanligare.
– Ja, det här är ett bra komplement till andra trygghetsskapande åtgärder. Och jag ser inga negativa effekter.
//Arbetsmiljöforums tidning Du&jobbet, OSCAR MAGNUSSON
