Den glaslika mineralen kvarts finns i en stor del av den svenska berggrunden och uppskattningsvis 85 000 personer andas in kvartsdamm på sina arbetsplatser. Främst handlar det om sten-, gruv- och byggindustrin men även inom jordbruket och keramisk industri. I en större genomsyn av gränsvärden för farliga ämnen föreslår Arbetsmiljöverket nu en sänkning av gränsvärdet för kvartsdamm från 0,1 mg/kubikmeter luft till 0,05 mg/kubikmeter luft.
Sten Gellerstedt, arbetsmiljöexpert på LO, tycker att förslaget till sänkning är ett första bra steg även om han egentligen skulle velat ha ett ännu lägre gränsvärde.
En sänkning räddar både liv och sparar pengar, enligt Sten Gellerstedt.
– Vi har räknat på besparingar på en miljard per år, främst i färre sjukfall, om man sänker gränsvärdet till 0,025 mg/kubikmeter.
Kvartsdammet ökar risken för flera sjukdomar, bland annat KOL, lungcancer, stendammslunga och hjärtsvikt. Man uppskattar exempelvis att ett 90-tal personer årligen dör i arbetsrelaterad KOL, de flesta på grund av kvartsdamm.
Men trots att Arbetsmiljöverket föreslår en sänkning är det inte säkert att en sådan blir av. På arbetsgivarsidan befarar man att en reform skulle bli dyr och sänka den svenska industrins konkurrenskraft gentemot andra länder. Frågan har också blivit laddad och samråd mellan fack, näringslivsorganisationer och myndigheter har hållits. Arbetsmiljöverket uppger att de inte har bestämt sig i frågan.
– Vi tycker det viktiga är att få alla att följa de gränsvärden som finns i dag, istället för att man gör en sänkning. Vi tycker att företagen ska ha samma regler som inom EU, som i nuläget inte sänker, säger Björn Samuelsson, arbetsmiljöexpert på Sveriges Byggindustrier, till tidningen Byggnadsarbetaren.
Enligt Arbetsmiljöverket skulle införandet av ett lägre gränsvärde kosta två miljarder i en engångskostnad och sedan runt 220 miljoner om året.
Kostnaderna handlar främst om att fler företag skulle behöva göra undersökningar av lufthälsan på arbetsplatsen. Sten Gellerstedt tror inte att kostnaderna skulle bli så stora. Han upplever också att Arbetsmiljöverket agerar märkligt i frågan.
– Hälsoeffekterna av en sänkning är inte mätbara, säger de. Men varför föreslår de i så fall en sänkning?
Kokar man ner frågan handlar diskussionen om en avvägning mellan samhällsekonomi och möjligheten att rädda liv. Helt enkelt, hur mycket får ytterligare ett räddat liv kosta?
Inom forskningskåren tycks det dock finnas enighet om att gränsvärdena måste sänkas. Maria Albin, professor vid institutet för miljömedicin i Stockholm, har länge arbetat med frågan.
– Dagens gränsvärde innebär en klart förhöjd risk för att arbetare ska få lungcancer, silikos (stendammslunga) och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Det innebär risker långt över det acceptabla. Arbetarna riskerar att skadas och dö i onödan, trots att vi vet hur man ska hindra det, säger hon till Byggnadsarbetaren.
//Arbetsmiljöforums tidning Du&jobbet, Oscar Magnusson
