I samtliga sektorer inom näringslivet har antalet anställda ökat under de senaste månaderna. Men trots det är det många företag som ändå uppger att de i realiteten har brist på arbetskraft. Enligt Konjunkturinstitutet signalerar detta för en stark sysselsättningsutveckling i näringslivet framöver och att anställningsplanerna är oförändrat optimistiska. Likaså syns i Arbetsförmedlingens redovisande av 2016 års sista månadsstatistik att arbetsmarknaden är stark för de flesta grupper som står nära arbetsmarknaden. Ett exempel är att varselnivån för fjolåret var den lägsta sedan år 2007, alltså före finanskrisen. Samtidigt så tilltar nu arbetskraftsbristen.
Vad detta vanligtvis skulle innebära är att avtalskraven skruvas upp och att löneglidningen skulle öka i samma takt med bristen på kompetent arbetskraft. Det vill säga att näringslivet skulle kantas av löneökningar som är utöver vad som från början fastslagits i centrala eller förbundsvisa kollektivavtal. Detta för att behålla eller locka till sig kompetent arbetskraft där bristen råder. En sådan ökning har emellertid inte skett. Istället har parterna som ingår i industriavtalet 2017, en vägvisare för övriga arbetsmarknaden, samma kravnivåer som gällde för avtalsrörelsen 2016.
Liten löneglidning under 2016
Enligt Medlingsinstitutets analytiker Valter Hultén är den genomsnittliga löneökningstakten under januari till november preliminärt 2,3 procent. Det är i stort sett samma som den centralt avtalade nivån. Dock räknar man med att löneökningstakten totalt blir 2,4 procent för dessa månader när alla lokala löneförhandlingar blir klara och statistiken definitiv. Men konstaterat är att år 2016 sticker ut med denna låga nivå på löneökningarna när arbetsmarknaden samtidigt har förstärkts.
Reallöneökningar på grund av låg inflation
Något som tros ligga bakom detta är att låg inflation gjort reallöneökningen god samt att vi haft en snabb förstärkning av konjunkturen. Den låga inflationen har visserligen gynnat både konsumenter och företag i Sverige samt att landets fack inte varit så missnöjda, snarare tvärtom. Enligt TCO-ekonomen är det Riksbanken som tydligt varit missnöjda med de låga löneökningarna, vilket troligtvis beror på att banken inte fått mycket draghjälp från arbetsmarknaden i sina försök att få upp inflationen. Framtiden kommer därför, enligt Zettergren, se en gradvis ökning i brist på arbetskraft, samt kanske en ökad löneglidning. Emellertid kan arbetskraftsbrist samtidigt vara positivt, med tanke på integrationen på arbetsmarknaden.