Att dagsljus är viktigt på många sätt är redan väl känt, till exempel för att reglera vår sömn och stimulera produktionen av d-vitamin. Men hur påverkas vi egentligen av tillgången till dagsljus på arbetsplatsen?
Det har Arne Lowden, docent vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, tittat på för Arbetsmiljöverkets räkning. Han har sammanställt den senaste forskningen kring hur dagsljus och artificiellt ljus påverkar oss i arbetet – och kommit fram till att dagsljuset är viktigt även här.
– Vi sitter allt mer inomhus och under de viktigaste ljustimmarna vistas vi på våra arbetsplatser. Samtidigt visar nya forskningsrön att vi kanske påverkas i större utsträckning än vi tidigare trott av dagsljuset, t ex när det gäller reglering av sömn, dygnsrytm, humör och vakenhet. Det är områden som är viktiga för vår dagliga funktion och sannolikt även för vår produktivitet, säger han.
Allra viktigast är dagsljuset på morgon och förmiddag. För de flesta räcker det med en halvtimmes exponering för dagsljus på förmiddagen, menar Arne Lowden.
Problemet är att det kan vara svårt att få till en tillräckligt bra exponering inomhus. För den som sitter några meter in i ett rum, till exempel i ett öppet kontorslandskap, sjunker ljusstyrkan nämligen drastiskt. Även fönsterkonstruktionen påverkar och mer energieffektiva fönsterrutor kan släppa in mindre ljus.
Dagsljuset har också mycket bättre kvalitet än elektriskt ljus, eftersom det har en starkare ljusstyrka och färgmässigt innehåller mer av de viktiga blå våglängderna.
– Men för den som inte har tillgång till dagsljus på sin arbetsplats kan det ändå räcka att exponeras för elektriskt ljus i 2–4 timmar på förmiddagen. I alla fall om ljuset är av bra kvalitet, så det gäller för oss att försöka lära upp beställare av belysning att ställa rätt krav på den.
På arbetsplatser med dåliga ljusförhållanden är det i stället extra viktigt att lunchmatsal och rastutrymmen har fönster där det kommer in dagsljus. Arbetsgivaren kan också erbjuda längre betalda lunchraster och möjlighet till särskilda ljushörnor med dagsljusliknande karaktär, menar Arne Lowden.
Men det behövs mer forskning kring dagsljus, säger han, särskilt kring orsakssambandet mellan ljuspåverkan och mental ohälsa, t ex årstidsbunden depression. Det behövs även mer kunskap om vilken typ av elektriskt ljus som är bäst för oss och hur kvaliteten på det ljus som finns idag kan förbättras.
En annan sak som påverkar oss på arbetsplatsen är utblicken, alltså utsikten från ett fönster.
– Att kunna se ut genom ett fönster och följa vädrets och årstidernas växlingar sänker känslan av instängdhet, reducerar stress och bidrar generellt till arbetstrivsel, även om det så klart gäller att ha möjlighet att skärma av solinstrålning, säger han.
En ny europeisk standard har tagits fram för att utvärdera dagsljus på arbetsplatsen och nu håller även Arbetsmiljöverket på att uppdatera sina arbetsmiljöregler på området.
De uppdaterade rekommendationerna handlar bl a om att mäta dagsljus på arbetsplatsen på ett nytt sätt. Tidigare har det nämligen mätts vid en punkt i arbetsrummet, men i de nya rekommendationerna föreslås att man i stället ska mäta vid flera punkter i rummet och utgå från arbetstagarnas blickriktning. På så sätt tar man hänsyn till alla som sitter där.
– För arbetsgivare, arkitekter och projektörer är sammanställningen viktig. Man ska planera utformningen och användandet av arbetsplatser så att medarbetare får bra dagsljusförhållande. Men man ska också ta del av ny teknik för att kompensera bristen på dagsljus vid de mörka årstiderna, säger Gunnar Åhlander, handläggare på Arbetsmiljöverket, i ett pressmeddelande.
//ZANDRA ZERNELL