Det har kommit signaler om att arbetsmiljön på många vårdcentraler inte är bra. Exempelvis larmade 727 specialistläkare inom allmänmedicin i en debattartikel förra hösten att personalflykten från vårdcentralerna var ett hot mot primärvårdens kvalitet.
Enkäter bland anställda har även de pekat på alltför hög arbetsbelastning.
Mot den bakgrunden har Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm genomfört en intervjustudie med 15 läkare och fyra sjuksköterskor som antingen arbetar eller har arbetat inom primärvården i Stockholms läns landsting. I intervjuerna har man bland annat talat om varför man valt att stanna – eller lämna – sin tjänst på en vårdcentral.
I intervjusvaren återkommer ett antal avgörande teman: att det finns tillräckligt med tid för patientbesöken, att det är viktigt med viss variation, patienters attityd och att samverkan med specialistvård och Försäkringskassan fungerar väl. De flesta intervjuade upplevde arbetet som meningsfullt.
– Mycket av det som kommer fram i intervjuerna kan kopplas till att det är höga krav men samtidigt dåligt stöd och dålig kontroll. Det är också lätt att ge vårdcentralerna ansvar för väldigt mycket, säger Gun Johansson, projektledare för rapporten.
Rapporten mejslar fram tre områden där de intervjuade ser förbättringsmöjligheter, som inte nödvändigtvis är beroende av att verksamheten får mer pengar att röra sig med.
Bättre samverkan med specialistvård och Försäkringskassan.
Många läkare upplever remisshanteringen som krånglig, och dessutom kom tio procent av remisserna i retur. Många läkare upplever också mycket svårigheter när det gällde att hantera sjukskrivningsärenden, och att Försäkringskassan krävde irrelevanta uppgifter.
Utveckling av tidsbokningssystemen.
Olika vårdcentraler har olika system för tidsbokning. Det kan vara online-bokningar, eller att undersköterskor sköter bokningarna. Problemet med detta är läkare eller sjuksköterskor tappar kontrollen över sina besök. I många fall har man för lite på sig vid mer komplicerade ärenden.
– Det kan innebära att man får in en suicidal patient där man har 20 minuter på sig, inklusive dokumentation. Sådana här system kan bli hur galna som helst, säger Gun Johansson.
Cheferna måste ges bättre möjligheter att ge stöd.
Bristen på chefsstöd återkom i många intervjuer. Det kunde handla om att cheferna inte hade tid och möjlighet till ett nära chefskap, men också om behovet av mer stöd från stödfunktioner som HR och ekonomi. I vissa fall handlade också om chefer som var olämpliga för sitt uppdrag.
Stockholms distriktsläkarförening har tagit del av och instämmer i slutsatserna i rapporten.
//OSCAR MAGNUSSON
