Jenny Klefbom har mest studerat nätmobbning utifrån sin roll som barnpsykolog, men säger att det finns paralleller till vuxenmobbning. Det är ett växande problem på båda områdena.
– Nätmobbning bland unga pågår dagligen, särskilt utsatta är tonåringar. Det värsta är inte glåporden, utan att bli utfrusen. Den mobbade inser att det pågår aktiviteter och samtal som man inte är inbjuden till, samtal som kanske handlar om en själv. Det här gäller även vuxna.
Varför är det då så farligt för oss att vara uteslutna? – Det handlar om mer än att det är kul med kompisar och kollegor och att bli medbjuden på aktiviteter. Att upptäcka att andra skrattar åt en är förödande.
Det hänger ihop med vår hjärna som utvecklats under vår förhistoria. Om vi blev uteslutna när vi levde i flockar på savannen i Afrika var det liktydigt med vår död. Vi behövde de andra för att få mat och skydd mot vilda djur.
Nätmobbningen kan ske dygnet runt. Förr kanske du var mobbad under skoltid i din klass, men på fritiden fanns det kanske andra vänner att vara med. – På samma sätt är det med nätmobbning av vuxna.
Genom nätet kan den få spridning långt utanför arbetsgruppen eller lunchrummet där den började och pågå närsomhelst. Ofta börjar den med någon konflikt som spårat ur på jobbet och där ledningen borde ingripit tidigare.
Nätmobbning erbjuder även nya möjligheter att mobba misshagliga chefer. Personer i lägre ställning kan ge igen, visar en avhandling vid Malmö universitet. Enligt den var mellan 1 och 10 procent av de anställda utsatta, beroende på vilka beteenden som räknades in.
– Att gå och klaga i korridoren på en oförstående chef är nog något de flesta har gjort, det är ett sätt att lätta på trycket. Men lägger man ut kritiken på Facebook når den en helt annan nivå.
Du kan också riskera din anställning om företaget får reda på saken och du anses ha agerat illojalt och kanske även har spridit interna uppgifter om arbetsplatsen. – En del förstår lite för sent att uppgifter i digitala medier kan påverka deras jobb negativt.
Det kan också handla om annat, t ex festbilder på berusade. Om unga blir mobbade är det skolans plikt att slå larm omgående, säger Jenny Klefbom. Hon ger ett exempel, ett fall där en ung person med svårigheter att läsa av andra, plikttroget och naivt svarade på några mobbares hånfulla meddelanden, samtidigt som andra ungdomar skrattade åt situationen.
– I dessa lägen är det lärares och fritidsledares plikt att agera. Och de bör förebygga genom att ta upp frågorna med eleverna så att de kan ha koll på läget om något händer. Rektor och elevhälsan ska ta kontakt med de inblandade och omedelbart få stopp på mobbningen.
Detta gäller även om nätmobbningen mest sker på fritiden. – Det gäller att vara väldigt tydlig med vilka regler som gäller för mobbarnas uppträdande. Förr fanns en föreställning om att mobbare var personer med dålig självkänsla, att de inte kunde hjälpa sitt dåliga uppträdande, behövde mycket förståelse, etc.
Inget tyder på att de har dålig självkänsla, tvärtom. Hon tillägger: – Man brukar säga att vem som helst kan bli mobbad om omständigheterna är på ett visst sätt, däremot blir inte vem som helst mobbare.
Det kan handla om personer med ett stort behov av att framstå som bättre än andra, av att skylla ifrån sig och förlägga allt som är dåligt till omgivningen. Det finns också gruppsykologiska aspekter, en svag grupp stärker sig om den skaffar sig en yttre fiende.
Det kan förstås handla om att tillfället ger tjuven, man ser en chans att fälla en dräpande kommentar, som folk kommer att skratta åt.
Vad ska jobbet göra åt saken? – Skaffa rutiner. Dels för att förebygga – m a o sätt ramar för kommunikation på nätet och hur ni diskuterar jobb och kollegor där. Dels för vad som ska göras om nätmobbning upptäcks.
Rutinerna kan se olika ut, påpekar hon, men det måste ingå att chefen samtalar med personen som nätmobbar om att saken genast måste upphöra. Vissa som lider av ohälsa eller dricker för mycket kan ha svårt att hejda sina impulser eller kanske skriver något när de druckit. Den utsatta personen bör erbjudas samtalsstöd.
Är en hel arbetsgrupp inblandad och smutskastar någon kollega får man gå fram på lite annat sätt. – Då måste man fråga sig varför man har en grupp som fungerar så illa och ta hjälp av t ex företagshälsovården eller konsulter.
Kanske handlar det om svag ledning där informella ledare vuxit sig starka, eller om för stor arbetsbörda så att folk inte hinner lära känna varandra. Fundera också över vad som borde gjorts tidigare för att inte samma sak ska återupprepas, råder hon.
– Det viktiga är att snabbt få stopp på nätmobbningen, inte att ha långa samtal med förövarna om bakgrunden. Klargör; den som fortsätter riskerar sin anställning.
Nätet ger också kunder, patienter och klienter nya möjligheter att hoppa på yrkesverksamma, t ex föräldrar som är missnöjda med lärares beslut, sökande som fått nej på begäran om bidrag, etc.
– Anställda i människoyrken är särskilt utsatta. Här ska chefen kliva in och skydda dem med sin auktoritet. För t ex lärare är det viktigt att ha rimligt goda relationer med föräldrarna.
Då är det bra om rektor slår fast rutiner och sätter gränser för hur kommunikationen med skolan går till, vid vilka tider och till vem synpunkter skickas, etc. Nätets möjlighet att blixtsnabbt nå många människor innebär nya möjligheter till kommunikation.
– För många är det svårt att sätta sig in i vad det innebär att stå på en scen och tala till 500 personer. De flesta tycker att situationen vore skrämmande och skulle inte våga.
Men i den digitala världen står du på en minst lika stor scen, utan att behöva skylta med din person. Du kan vara anonym. Den scenen ställer krav på hur vi uppträder och vad vi säger till andra.
Eva Berlin
FOTNOT: Jenny Klefbom berättar om vilka mekanismer som gör vanliga människor till näthatare och hur man motarbetar de mörka krafterna på nätet på Metodicums konferens Näthat – ett arbetsmiljöproblem för alla.
UTSATTA POLITIKER HÅNAS PÅ NÄTET
Kommunpolitiker får stå ut med en hel del öknamn, konstateras det i en rapport från Sveriges kommuner och landsting. Den visar att vart femte inlägg som skrivs på nätet om förtroendevalda i svenska kommuner är rent näthat. I en undersökning gjord av Akademikerförbundet SSR uppgav en av fyra socialsekreterare att de utsatts för hot eller våld de senaste två åren.
I allt större utsträckning framförs hoten i sociala medier och på bloggar. Mobbning på internet är lika vanligt som traditionell mobbning på en arbetsplats. Problemet är att det är lättare att mobba någon anonymt via nätet och därmed blir det svårare att upptäcka. Enligt en studie, gjord vid universiteten i Sheffield och Nottingham, så har nätmobbning en större negativ påverkan på den mobbades hälsa och arbetstillfredsställelse än den traditionella mobbningen.
7 STEG OM DU CYBERMOBBAS
1. Har du fått otrevliga meddelanden på jobbet och vet vem personen är?Svara inte på en gång och i ilska. Kanske behövs inget svar, eller ta ett samtal.
2. Om du svarar, var kortfattad. Klargör att agerandet ska upphöra. Får du fler mejl, tala med chefen.
3. Printa ut och spara otrevliga mejl, blogginlägg, tweets, etc.
4. Om det är läge att ta upp frågan med chefen, bifoga bevisen. Överväg polisanmälan i samråd med ledningen – eller om ledningen inte vill agera.
5. Kontakta alltid polisen om meddelandena innehåller hot eller är diskriminerande och anspelar på kön, etnicitet, religion, etc.
6. Stäng dörren för mobbare, byt mejladress etc. Om möjligt begränsa mejlandet till besvärliga klienter.
7. Skaffa stöd.
Källa: Du&jobbet, november 2014