Nationalekonomen Mette Foged har studerat vad som hände på arbetsmarknaden för infödda danskar i samband med att Danmark tog emot stora flyktinggrupper i slutet av 1990-talet. En vanlig uppfattning är att stor invandring leder till lägre löner och högre arbetslöshet för infödda personer med låg utbildning.
Den danska studien visar att det inte stämmer. Arbetslösheten var oförändrad, och lönerna ökade för både hög- och lågutbildade. Dessutom tycks många danskar med ”enkla” jobb fått mer komplicerade arbeten, ofta hos samma arbetsgivare.
– Rörligheten och specialiseringen ökade bland unga och lågutbildade infödda danskar. De gynnades av detta, säger Mette Foged.
Däremot gynnades inte äldre infödda danskar. Mette Fogeds teori är att äldre har svårare att ändra riktning på sitt yrkesliv, och att de därför inte gynnas på samma sätt som yngre.
Flyktingarna konkurrerade i första hand om arbeten med mycket fysiska inslag. Bristande språkkunskaper och dålig kännedom om kultur och normer gjorde att det var svårt för dem att få mer komplexa arbeten.
Är resultaten från Danmark då tillämpbara i Sverige? Mette Foged menar att Sverige inte har en lika flexibel arbetsmarknad som Danmark, vilket gör att resultaten sannolikt inte skulle bli de samma i Sverige.
Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, håller inte med.
– Det är lite av en myt att Danmark har en så flexibel arbetsmarknad. Jag ser inte så stora skillnader mellan de nordiska länderna, sa han på ett seminarium där studien presenterades i förra veckan.
Pieter Bevelander, professor i internationell migration och etniska relationer vid Malmö högskola, var också med på seminariet. Han hade delvis ett annat perspektiv på frågan.
– Vi har hög arbetslöshet från personer som inte kommer från ett OECD-land (en sammanslutning av 35 industriländer, reds anmärkning). Det är den viktigaste frågan i Sverige i dag, viktigare än hur de inföddas löner påverkas.
Här kan du själv läsa studien.
//Du&jobbet, Oscar Magnusson