Både politiker och lärarfack har drivit frågan om högre lärarlöner under många år. 10 000 mer i månaden, löd parollen från Lärarförbundet för några år sedan. Så mycket har få fått, men sant är att löneökningarna varit stora de gångna åren.
Mellan 2010 och 2016 ökade lärarlönerna i snitt med 25 procent och jämfört med de flesta andra yrkesgrupper har lärarna också fått högre procentuella ökningar. Lärarbristen har också gjort att man i delar av landet kan söka jobb i en annan kommun och få upp lönen med 5 000–6 000 kronor. Bilden av att lärare tjänar dåligt håller således knappast längre.
Borde inte allt vara frid och fröjd då? Eller finns det rentav en baksida? Ja, menar Marcus Larsson.
– Kraven på högre lön och bättre arbetsmiljö står emot varandra, säger han.
Sedan ett år tillbaka driver han ideellt tillsammans med Åsa Plesner, som också har en bakgrund inom skolan, tankesmedjan Balans. Texter från tankesmedjan har snabbt fått stor spridning inom Skolsverige. Något blogginlägg har visats uppemot 130 000 gånger.
Genom en kombination av sakkunskap, lusläsning av torra kommunala handlingar och rappa formuleringar har inläggen satt fokus på varför så många inom välfärden, och skolan i synnerhet, blir sjuka av jobbet.
Balans och Marcus Larsson belyser motsättningen mellan höga löneökningar och bättre arbetsmiljö med enkel matematik. Han nämner Stockholm stad, Sveriges största arbetsgivare för lärare, som ett exempel. De tre senaste åren har staden höjt anslagen till skolorna, dvs grundskolepengen, med sammanlagt 5,7 procent. Samtidigt har de kommunala kostnaderna i landet, främst löner, ökat med 8,6 procent, enligt Sveriges Kommuner och Landsting.
Eftersom lärarlönerna ökat mer än för andra yrkesgrupper är skolans kostnadsökningar sannolikt ännu större än så. Med andra ord: varje enskild lärare eller rektor har fått bättre betalt men priset är att det sparas på andra håll i skolan. Det kan handla om extra resurser, administration och vikarier.
Konsekvensen är uppenbar, menar Marcus Larsson. Lärarna och skolledare får jobba ännu hårdare. Han har också beskrivit sambandet så här: ju högre löneökningar, desto mer att göra.
– Huvudproblemet är glappet mellan krav och resurser. Det kan minskas genom bra arbetsmiljöarbete, men det är svårt att överbrygga. Och det här måste vi prata om.
Vad glappet i praktiken betyder är för många lärare en resa rakt in i den berömda väggen.
Sollentuna kommun är ett annat exempel som Balans och Marcus Larsson tagit upp. I Lärarförbundets genomgångar ligger kommunen på femte plats i landet gällande lönenivåer, men långt ner i botten, på plats 268, när det gäller lärartäthet. Ett talande samband, anser Marcus Larsson. Kommunen har också slagit fast att man inte kompenserar kostnadsökningar i skolorna på mer än två procent per år, trots att lärarlönerna ofta höjts avsevärt mer.
I Uppsala har kommunen tagit ett annat, nydanande, grepp. Den lärare som kan ändra sitt undervisningssätt så att det frigör tid för mer undervisning kan räkna med utdelning i lönekuvertet. Utifrån ett ekonomiskt perspektiv är det logiskt. En lärare som undervisar mer minskar samtidigt behovet av andra lärare, och sparar på så sätt pengar för skolan.
Marcus Larsson sågar Uppsalamodellen, och det näringslivsinspirerade tankesätt som den bygger på.
– Man uppmanar lärare att effektivisera med tydlig inspiration från New public management, NPM, (se faktaruta) och näringslivet. Men skolan är inte ett löpande band. Att öka effektiviteten i skolan är svårt.
Finns det då en given koppling mellan lön och arbetsmiljö? Skulle lägre löneökningar verkligen förbättra arbetsmiljön? Nej, sambandet är inte givet, menar Marcus Larsson och pekar främst på lärarbristen. Skolorna slåss i dag om behöriga lärare, vilket driver upp löner, främst när lärare byter jobb mellan kommuner.
Men det går att komma en bit med utbildning och diskussion inom lärarkåren, tror han. Om lärarfack, skyddsombud och enskilda lärare skulle fokusera mer på arbetsmiljön skulle det också vara lättare att åstadkomma förändringar.
I dag har många lärare och rektorer svalt och accepterat en mer åtstramad arbetssituation med den högre lönen som en slags muta, anser Marcus Larsson. Under senare år har han dock kunnat se ett lite större fokus på arbetsmiljö från facken. Även intresset för tankesmedjan Balans texter och granskningar pekar på vart vinden blåser, menar han.
Så vilken är då den enskilt viktigaste arbetsmiljöåtgärden just nu? Att skydda lärares undervisningstid, och tid för för- och efterarbete, anser Marcus Larsson. Men det behövs också en rejäl diskussion om hur stort ansvar man egentligen ska lägga på lärare, fortsätter han.
Följer man skoldebatten märker man också att utspelen om vad lärare ska åstadkomma duggar tätt.
– Vi pratar hela tiden om ambitionshöjningar, och ingen kan vara emot det. Men är det rimligt att ständigt höja kraven?
Samverkan mellan fack och arbetsgivare är och har varit en grundsten i svenskt arbetsmiljöarbete. Att det samarbetet ska bära frukt är dock inte lika givet längre, menar Marcus Larsson.
– Vi har en tilltro till sådant som SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete), avsiktsförklaringar och OSA (föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö). Vi tror att saker löser sig om vi samverkar. Men jag tror inte det. New public management-kulturen kraschar alla ambitioner som arbetsgivare och fack har lokalt eftersom handlingsutrymmet blir så begränsat.
Bilden Marcus Larsson målar upp är ganska mörk. Så vad krävs för att åstadkomma en rimligare arbetsmiljö? Marcus Larsson menar att det handlar om att få till ett perspektivsskifte.
– I dag tävlar många skolor med lönen för att rekrytera lärare. Jag tror att vi måste flytta fokus. Att det i stället ska handla om att läraryrket är ett yrke där man mår bra, som är fritt och där man får jobba med trevliga ungdomar.
//Arbetsmiljöforums tidning Du&jobbet, OSCAR MAGNUSSON
FAKTA/Marcus Larsson
- Aktuell: Skoldebattör på Twitter, driver tillsammans med Åsa Plesner tankesmedjan Balans som handlar om välfärdens styrning. Skriver krönikor i Lärarnas tidning.
- Bor: Nödinge, utanför Göteborg.
- Ålder: 41 år.
- Jobbar: SO-lärare på Strandskolan i Kungälv.
- Familj: Fru och två barn.
- Intressen: Stort samhällsengagemang, fotboll, golf, sommarstugan i Dalsland.
FAKTA/DETTA ÄR NEW PUBLIC MANAGEMENT
New Public management (NPM) är ett samlingsnamn för ett antal olika styrningsformer i offentlig verksamhet som är inspirerade av näringslivet. En grundidé är att resurser ska användas så effektivt som möjligt. Modellen kom till Sverige på 1980-talet. Målsättningen är att professionalisera styrningen av offentlig sektor. En kritik mot modellen är att den är utvecklad för varuproduktion och inte passar på samma sätt i arbete med människor. Civilministern Ardalan Shekarabi (S) har startat ett arbete för att hitta alternativ till NPM i offentlig sektor.
