I Arbetsmiljöverkets nya kunskapssammanställning ”Nya sätt att organisera arbete – betydelsen för arbetsmiljö och hälsa” har Nanna Gillberg, verksam vid Gothenburg Research Institute på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, gjort en djupdykning i hur arbetsmarknaden förändras, och hur det påverkar hälsa och arbetsmiljön.
En tydlig trend hon identifierat är flexibilitet. Dels att fler får osäkra anställningsförhållanden även i tidigare relativt stabila branscher, dels att gränserna i tid och rum för när och hur arbete ska utföras blivit luddigare.
– Gränsen mellan arbete och fritid suddas ut allt mer. Det kan vara att man jobbar lågintensivt nästan hela sin vakna tid. Det ställer också högre krav på individen att sätta egna gränser, säger Nanna Gillberg.
En annan trend som hon tar upp kan sammanfattas i ordspråket ”var och en är sin egen lyckas smed”. I praktiken innebär det att vi ska jobba på vårt eget varumärke, mingla och marknadsföra oss själva inför potentiella arbetsgivare och försöka ha ett stort kontaktnät.
Men att vi förväntas sälja oss själva på detta sätt har en påtaglig baksida, menar Nanna Gillberg.
– Det är jättestressande att ständigt vara så synlig, att behöva tänka på bilden av sig själv även utanför arbetsplatsen.
Nanna Gillberg tar upp Arbetsförmedlingen som ett illustrativt exempel.
– I dag hejar Arbetsförmedlingen på väldigt tydligt när det gäller att använda sig av personliga kontakter, och att mingla på rätt platser. Sådant gjorde man inte alls för 10-15 år sedan.
I många branscher, exempelvis inom detaljhandeln, förväntas man inte heller bara göra ett gott arbete, utan även tycka om och rent av älska sitt jobb. När en sådan kultur breder ut sig är det också lättare att exempelvis störa anställda på deras fritid, konstaterar Nanna Gillberg.
Vad kan då en ansvarstagande arbetsgivaren göra på en arbetsplats där både arbetstider och arbetsplatsen är relativt flytande? Tydliga riktlinjer för nåbarhet är Nanna Gillbergs svar.
– Jag tycker att arbetsgivaren explicit ska säga vad man förväntar sig när det gäller att nå anställda utanför arbetstid. När det blir luddiga gränser för vad som gäller har arbetsgivaren kunnat dra nytta av att det blir en kapplöpning inom arbetsgruppen, där ingen vill vara sämre än sina kollegor.
En tredje trend som beskrivs i kunskapssammanställningen går lite i motsatt riktning jämfört med övriga trender. Det handlar om en ökad byråkratisering inom offentlig sektor. Sådant som mätningar, kontroller, utvärderingar och fokus på mätbara mål tar allt större tid för yrkesgrupper som läkare, lärare och socialsekreterare.
– Risken med det är att kärnverksamheten blir lidande, säger Nanna Gillberg.
//Arbetsmiljöforums tidning Du&jobbet, OSCAR MAGNUSSON
Läs Nanna Gillbergs kunskapssammanställning på Arbetsmiljöverkets hemsida (pdf)
