Stefan Blomberg är upprörd. Under en tid har han sett många exempel på utredningar av psykosocial arbetsmiljö som varit av väldigt låg kvalitet. Han har även mött många arbetsgivare som känner sig lurade. Även de konsulter som jobbar med utredningarna har ibland ringt till Stefan Blomberg och hans kollegor, närmast i panik, när de inser att de inte klarar av sitt uppdrag.
I ett blogginlägg på arbets- och miljömedicinbloggen skriver han att ”snikenhet går före ärlighet” och om ”konsulter och företagshälsor som medvetet eller utifrån en naiv okunnighet lurar arbetsgivare på hundratusentals kronor.”
– Effekten av dessa dåliga utredningar är att man riskerar att göra situationen ännu sämre, att man spär på en situation där människor blir väldigt frustrerade, säger Stefan Blomberg till Du&jobbet.
Stefan Blomberg Bild: Rikard Knutsson
Andra effekter av de dåliga utredningarna kan vara att anställdas förtroende för sin arbetsgivare rasar, och på vissa håll har det även utlöst en personalflykt, enligt Stefan Blomberg.
Framförallt handlar det om ett från början norskt arbetssätt för att utreda kränkningar, Faktaundersökning, som används utan att man känner till viktiga grunder i modellen.
– Man bryter mot grundläggande delar i metodiken, det blir konsekvent tokigt. Arbetsgivarna tror att de får en gedigen utredning men egentligen håller de sällan måttet, säger Stefan Blomberg.
Det finns ett ganska stort antal olika företag inom företagshälsovården i Sverige. Dels tre rikstäckande företag, dels ett större antal mindre företag. Stefan Blomberg är tydlig med att han inte vill dra hela branschen över samma kam. Skillnaderna är stora över landet.
– Det är viktigt att inte bara svartmåla. Vissa företagshälsor har investerat för att lära sig den här metodiken, men de är fortfarande i minoritet.
Det är flera anledningar som tillsammans gjort att efterfrågan på utredningar kring trakasserier och kränkande särbehandling på jobbet har ökat. En påtaglig anledning är att den relativt färska föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) som kräver oberoende utredningar när det gäller kränkande särbehandling.
Det så kallade Krokom-fallet (där chefer åtalades för en anställds självmord) och en större offentlig debatt kring mobbning och trakasserier har också bidragit till öka intresset. #Metoo-kampanjen kommer sannolikt att öka efterfrågan på kränknings-utredningar ytterligare.
Varför är utredningarna då så dåliga? Främst för att det fattas utbildning, menar Stefan Blomberg som uppmanar både arbetsgivare och enskilda inom företagshälsovården att utbilda sig kring Faktaundersöknings-modellen.
Han uppmanar också de arbetsgivare som ska köpa in dessa utredningar till kritiskt tänkande. Att granska om konsulterna håller måttet, helt enkelt. En möjlighet är att i kontraktet ta med ett skadeståndsansvar om utredningen inte håller måttet.
Stefan Blomberg blogginlägg har väckt starka reaktioner. Över 100 personer har hört av sig till honom. Många har uppskattat att han lyfter frågan, men några har varit arga. Det har även framförts önskemål om att inlägget ska tas bort.
– Vissa har tyckt att jag borde lyft det internt, inom branschen, i stället. Men det har jag faktiskt gjort, vid flera tillfällen. Till slut tröttnade jag på att se samma problem återkomma, gång på gång, säger Stefan Blomberg.
//Arbetsmiljöforums tidning, Du&jobbet, OSCAR MAGNUSSON
Du&jobbet har skrivit det norska sättet att utreda mobbning, Faktaundersökning, tidigare. Läs mer om den norska modellen här.
