Totalt godkändes 60 466 arbetsskador 2017. Av dessa var merparten, 52154, arbetsolycksfall, 292 arbetssjukdomar och 8020 färdolycksfall. Av arbetsolycksfallen var drygt var femte allvarlig, dvs ledde till mer än 30 dagars sjukskrivning eller invaliditet. Den vanligaste orsaken var en fallolycka.
Risken för allvarlig arbetsskada har varit oförändrad de senaste fem åren med 2,5 allvarliga olycksfall per 1000 sysselsatta. Män har högre risk, 3,1, högst är den för byggnadsträarbetare, brandpersonal samt betong-, bygg- och anläggningsarbete.
Risken för allvarliga arbetsolycksfall var högst i Norrbottens län med 3,4 allvarliga olycksfall per 1 000 sysselsatta. Näst högst risk hade Kalmar län med 3,3.
För kvinnor var risken 1,9, en svag ökning jämfört med tidigare år. Här är risken högst i yrkesgrupper med få kvinnor, som byggnadsträarbete, militärt arbete, träindustriarbete och betong-, bygg- och anläggningsarbete.
Färdolycksfall sker oftare bland kvinnor och står för 69 procent av olyckorna. De vanligaste orsakerna är att ramla ute och olyckor med cykel.
Arbetssjukdomar är vanligare bland män, störst är diagnoserna vibrationsskador och karpaltunnelsyndrom. De förr mer vanliga bullerskadorna minskar. Bland kvinnor är en psykisk diagnos störst.
När det gäller sjukfrånvaro ersattes 30 923 långa sjukfall 2017 inom kommuner och regioner. De två största diagnoserna är psykiska och muskuloskeletala. Psykiska diagnoser började öka under 2010 men minskade något under 2017. Kvinnliga yrkesförare hade 2017 den högsta risken för en sådan diagnos.
Inom avtalsområdet Svenskt Näringsliv/LO ersattes 26 642 nya långa sjukfall. Även här är de största diagnoserna är psykiska och muskuloskeletala.
Fler kvinnor än män är långvarigt sjuka. Länet med flest långa sjukfall är Gävleborg med 27,2 per tusen sysselsatta.
Statistiken kommer från AFA Försäkrings skadedatabas och sammanfattar utvecklingen fram till och med skade/insjuknandeåret 2017.
//EVA BERLIN
