Det finns redan i dag flera yrkesgrupper där det finns krav på regelbundna medicinska kontroller. Det gäller exempelvis om man arbetar med bly, asbest, härdplaster, dykarbete, som rökdykare, arbete i master och stolpar samt arbete med vibrerande verktyg.
Men nu förändras regelverket och fler yrken ska ha regelbundna medicinska kontroller. Den förändring som påverkar flest är att Arbetsmiljöverket även lyfter in så kallade handintensiva yrken. Förändringen gäller definitivt den som filear fisk eller styckar kött. Men den kan också, beroende på hur arbetssituationen ser ut, gälla exempelvis städare, montörer och maskinoperatörer.
Ingemar Rödin, handläggare och specialist i yrkes- och miljömedicin på Arbetsmiljöverket, förklarar varför det nu blir krav på medicinska kontroller för handintensiva yrken.
– När handlederna är aktiva, vinklas mycket och man samtidigt använder mycket kraft, kan det ge problem i hela armen och ända upp till nacken. Sådana belastningsbesvär är ganska vanliga. Men det finns medicinska kontroller som kan upptäcka dessa problem i tid och hjälpa till att förhindra att de försämras, säger han.
Även personer som jobbar natt påverkas av de förändrade föreskrifterna. Enligt de nya föreskrifterna ska alla som arbetar minst en tredjedel av sin årsarbetstid mellan klockan 22 och 06 göra återkommande medicinska kontroller. I praktiken betyder det att fler nattarbetare än förut omfattas av kravet på kontroller.
– Många som jobbar treskift kommer att omfattas, säger Ingemar Rödin som också studerat ett antal andra skiftscheman. Än så länge har de scheman innehållande nattarbete han tittat på kvalat in för att berörda anställda ska göra medicinska kontroller
Även personer som kommer i kontakt med kvicksilver i jobbet och vissa arbeten med klättring på hög höjd, som i traverser eller i schakt, omfattas numera av kravet på medicinska kontroller.
Ambitionen med de nya föreskrifterna, som börjar gälla den 1 november, har också varit att förenkla för arbetsgivarna. Det ska bli lättare att se vilka arbetsuppgifter som omfattas av kravet på medicinska kontroller och hur man ska gå tillväga om man har anställda som stämmer in på beskrivningen. De nuvarande reglerna har delvis ansetts svåra att förstå, berättar Ingemar Rödin.
Hur ofta de medicinska kontrollerna ska göras skiljer sig åt mellan olika yrken. För de handintensiva yrkena ska det göras en kontroll senast tre år efter att man påbörjat ett sådant jobb. Därefter vart tredje år. När det gäller vibrationsarbete, som borrning, ska det göras en kontroll innan man börjar arbetet och därefter vart tredje år.
En medicinsk kontroll kan se ut på olika sätt. Det kan innebära både samtal, undersökningar och provtagningar. Det finns inga krav på att man som anställd måste göra kontrollen. Men i flera av de yrken där det krävs medicinska kontroller krävs också ett tjänstbarhetsintyg. Det är ett intyg som klargör att man har hälsan för att utföra det aktuella yrket. Om man som arbetstagare inte genomgår den medicinska kontrollen kan man inte få något tjänstbarhetsintyg.
Om den medicinska kontrollen visar att man inte har hälsa för yrket blir det i första hand tal om omplacering hos samma arbetsgivare. Finns det inga tjänster som passar för omplacering kan man då bli uppsagd på grund av arbetsbrist.
//OSCAR MAGNUSSON
