Trenden inom verkstadsindustrin är dessutom något vikande. I slutet av 1980-talet var 24 procent kvinnor. Orsakerna är inte klarlagda, men de flesta bedömare anser att finanskrisen runt 2008 spelat roll. I nedläggningarna och nedskärningarna som följde försvann många kvinnliga anställda, delvis för att många av dem hade kortare anställningstid än männen och därmed stod först på turordningslistorna.
Svensk industri har en av de lägsta andelarna kvinnor i Europa. Bara i Nederländerna och Storbritannien är procenttalen lägre. I flera östeuropeiska länder utgör kvinnorna 40-50 procent av de industrianställda. EU-snittet ligger på knappt 30 procent.
IF Metalls ordförande Anders Ferbe tror att förklaringen till den segregerade arbetsmarknaden i Sverige finns att söka i vad som hände på 1960- och 1970-talen.
– När de svenska kvinnorna kom ut i arbetslivet på allvar skrek offentliga sektorn efter arbetskraft. Det var i stor utsträckning där de började arbeta.
Men det handlar även delvis om okunskap, och det gäller inte bara kvinnor, fortsätter han. Detta leder ibland till att gymnasiernas industriprogram får svårt att fylla platserna och att framgångsrika företag har akuta rekryteringsproblem.
– Det lever kvar gamla föreställningar om att på verkstäder är det stenhårt slit och snudd på stampat jordgolv. Vi inom industrin har varit dåliga på att berätta hur dagens verkstadsjobb ser ut. Att det ofta handlar om högt kvalificerade arbeten även i produktionen. Det som industrin behöver är teoretiska praktiker och praktiska teoretiker. Kan vi på allvar förmedla den verkligheten kommer det att bli lättare att rekrytera.
Till bilden hör dock att kvinnor inom industrin generellt sett har sämre arbetsmiljö och sämre lön än män.38 procent av kvinnorna riskerar att drabbas av belastningsskador, jämfört med 28 procent av männen. Fler män än kvinnor får kompetensutveckling i jobbet.
– Tyvärr är det så att många av de kvinnor som kommit in i industrin har fått de mindre kvalificerade jobben. IF Metall har kongressbeslut på att aktivt arbeta för kompetensutveckling, och för att kvinnor med tanke på situationen måste få mer kompetensutveckling än män.
När det gäller arbetsvillkor – alltså arbetsinnehåll, utvecklingsmöjligheter, kompetensutveckling, bundenhet osv – så har det skett en tudelning inom industrin, bedömer Bengt Eriksson, Arbetslivsenheten, IF Metall. Och den missgynnar kvinnor.
– Inom framför allt monteringsindustrin ser vi att arbetscyklerna blir kortare och att bundenheten ökar. Detta drabbar i stor utsträckning de grupper som inte har en industriteknisk utbildning. Många av dem är kvinnor. När det gäller mer avancerade arbetsuppgifter ser vi att villkoren förbättras för många i de grupperna. Problemet är att för de arbetsuppgifterna krävs det industriteknisk utbildning och på de utbildningarna är kvinnor underrepresenterade.
Amelie von Zweigbergk, chef på Teknikföretagens avdelning för Industriell utveckling, tror att en av de grundläggande orsakerna till att könsobalansen kvarstår handlar om i vilken ålder man väljer gymnasieinriktning.
– Det ska mycket till för att man ska göra könsbrytande val i 15–16-årsåldern. Det är faktiskt lättare när man är yngre, och även när man är äldre. På yrkeshögskolorna och i det tekniska basåret har vi mycket jämnare könsfördelning. Och det är nog där samhället bör lägga krutet. Vi behöver satsa på vuxenutbildningar med teknisk inriktning.
Men både skolan och industrin kan göra mer för att ändra attityderna bland de unga, säger Amelie von Zweigbergk och berättar om en satsning Teknikföretagen gjort i sociala medier. Man engagerade Therése Lindgren, en av Sveriges största videobloggare, med över 400 000 följare på sin Youtube-kanal. Hon skriver i vanliga fall mycket om skönhetsvård och vardagsliv.
– Men vi fick reda på att hon är tekniker, med ett brinnande intresse för teknik. Tillsammans med henne har vi producerat fem filmer på Youtube på temat ”Therése testar teknik”. Gensvaret har varit enormt. De har fått 1, 3 miljoner visningar. Mätningar vi gjort visar att 43 procent av landets flickor i åldern 13-17 år har sett första filmen. Den som läser kommentarsfälten märker tyvärr att det återstår mycket att göra. Men det är också tydligt vilket stöd hon har blivit för flickor som valt eller vill välja teknisk inriktning.
Genomslaget visar vilken potential det finns, bara man hittar rätt vägar att nå flickorna, menar hon. Skolan skulle kunna göra mer på den här fronten.
Både Amelie von Zweigbergk och Anders Ferbe är i grunden optimister. Det finns inget som säger att Sverige ska fortsätta ha en av Europas mest segregerade arbetsmarknader. Anders Ferbe säger:
– Gamla könsroller tar lång tid att ändra. Men även Atlantångare går att vända.
//Du&jobbet, Jonas Fogelqvist