Det framgår av en granskning som Riksrevisionen gjort. Arbetsmiljöverkets tillsyn kan bli mer effektiv och statistiken bör utvecklas, rekommenderar Riksrevisionen. Den är inte tillräckligt utvecklad för att kunna se vilka de stora arbetsmiljöproblemen är eller hur många som är drabbade.
Arbetsmiljöverket använder sig nu främst av anmälningar om arbetsskador, enkäter om arbetsmiljön och arbetsorsakade besvär för att få ett grepp om vilka arbetsmiljöproblemen är. Enligt Riksrevisionen är dessa inga bra mått för att följa utvecklingen. Kopplingen mellan anmälda och godkända arbetsskador är osäker och tillsammans med svarsbortfall i enkätsvaren är det svårt att veta hur stora problemen är och vilka som drabbas.
Det kan i förlängningen leda till att resurserna inte läggs på rätt insatser, anser Riksrevisionen. Genom register över riksutsatta miljöer och bättre enkäter kan statistiken utvecklas.
En viktig del i Arbetsmiljöverkets uppdrag är att informera arbetsgivare och arbetstagare om vilka regler som gäller. Ett sätt är genom en svarstjänst som ska hantera frågor. Här brister det. Enligt granskningen tar det i genomsnitt sex (!) dagar att få svar på ett e-postmeddelande.
Arbetsmiljöverkets tillsyn är det som kräver mest resurser och prioriteras av regeringen. Inspektionernas inriktning har förändrats. Nu handlar det mer om nationella projekt inriktat mot särskilda branscher, vilket kräver mer tid för planering och lett till att antalet besök på arbetsplatserna minskat med en tredjedel sedan 2011. Från 35 000 besök på drygt 20 000 arbetsställen till 21 000 inspektioner på 13 600 arbetsplatser. Det senare motsvarar 3,4 procent av samtliga arbetsplatser med anställda i Sverige.
Antalet besök på arbetsställen under förra året är det lägsta som uppmätts sedan 1998.
Riksrevisionens granskning visar att de nationella projekten ibland brister i genomförandet. De har trängt undan uppföljningar av tips och tillsyn. Arbetsmiljöverket får in ungefär 1 600 tips om verksamheter med bristande arbetsmiljö per år. (I andra länder är det betydligt fler, i Norge t ex 7 000 per år). De anmälningar som kommer in registreras inte på ett sätt som gör det möjligt att se om en arbetsplats fått flera anmälningar om brister i arbetsmiljön.
Det riskerar på sikt att leda till att arbetsplatser med stora arbetsmiljöproblem inte upptäcks och att människor därmed utsätts för en dålig arbetsmiljö, enligt Riksrevisionen.
//Du&jobbet