Rehabilitering

Detta gäller ansvaret för rehab

På varje arbetsplats ska det vara en plan och organisation för arbetare med arbetspass och arbetslivsinriktad rehabilitering. Det kan vara arbetsträning, ändrade arbetsuppgifter, anpassning av arbetsplatsen eller utbildning. Ta hänsyn till arbetstagares olika förutsättningar. Förebygg sjukdom genom att anpassa utrustning, lokaler, arbetsuppgifter, mm.

Arbetsgivaren

Är ansvarig för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering på arbetsplatsen, men kan delegera arbetsuppgifter. Ska samarbeta med berörda arbetstagare och med Försäkringskassan vid behov. Ska hålla rehabsamtal vid upprepad frånvaro.

Rehabsamtal ska ske oavsett bakgrund till tillfällena av korttidssjukfrånvaro, om de är tillräckligt många. Försäkringskassans definition av upprepad korttidsfrånvaro – ett skäl till rehabsamtal – är sex eller fler korttidsfrånvarotillfällen under en 12-månadersperiod, men det förekommer arbetsplatser där man använderdefinitionen fyra tillfällen per sex månader.

Vid ett rehabsamtal byggt på Försäkringskassans definition har den anställde skyldighet att lämna information om sina korta sjukfrånvarotillfällen.

Skyddsombudet

Ska kontrollera att arbetsgivaren uppfyller kraven för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering. Frågor kring rutiner mm ska behandlas av arbetsplatsens skyddskommitté på arbetsplatser med fler än 50 anställda.

Försäkringskassan

Ska tillsammans med den försäkrade undersöka behoven av arbetslivsinriktad rehabilitering och se till att arbetsgivaren genomför de åtgärder som behövs. Försäkringskassan kan ha ett avstämningsmöte tillsammans med arbetsgivaren och andra aktörer, för att:

• Se vilka arbetsuppgifter den anställda kan klara, vad som inte fungerar.
• Undersöka vilka åtgärder som krävs för att personen ska klara sina arbetsuppgifter.
• Göra en plan för återgång i arbetet.

Faktorer som påverkar arbetsförmågan:

• Utformningen av arbetsplatsen
• Teknisk utrustning
• Arbetsinnehåll och kompetens
• Arbetstider
• Individens egenskaper, som ålder, eventuella funktionsnedsättningar, etc.
• Det psykosociala klimatet: att känna sig välkommen åter.

Här är en användbar checklista:
Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1), föreskrifter

Rehabkedjan

Socialförsäkringsbalken (sfb) anger rätten till sjukpenning vid rehabilitering:
Dag 1-90: Arbetstagaren har rätt till sjukpenning om hen inte kan utföra sitt vanliga arbete hos arbetsgivaren.

Dag 91-180: Nu utökas bedömningen av arbetsförmågan till att även omfatta andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Arbetstagaren kan söka arbeten utanför arbetsplatsen utan att förlora sjukpenningen.

Dag 181-365: Efter ett halvår har arbetstagaren bara rätt till sjukpenning om hen inte anses kunna klara något jobb på den reguljära arbetsmarknaden. Undantag kan göras, t ex om prognosen för rehabiliteringen är god.

Lagar om rehabilitering

Arbetsmiljölagen 3 kap. 2a och 3§§: Arbetsgivaren ska ha en organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. Arbetsgivaren ska anpassa arbetsförhållandena till arbetstagarens förutsättningar.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 1994:1): Arbetsgivaren ansvarar för rehabarbetet, men kan delegera arbetsuppgifterna. Den personen måste ha tillräckliga befogenheter och resurser samt nödvändig kompetens.

Lagen om anställningsskydd: Domstolspraxis visar att sjukdom och/eller nedsatt arbetsförmåga inte utgör saklig grund för uppsägning, så länge rehabskyldigheten inte fullgjorts eller det finns andra arbetsuppgifter som kan utföras.