Hur står det till med era kunskaper om första hjälpen på jobbet?
Ni måste ha: beredskap och rutiner med hänsyn till verksamhetens art, tillräckligt många ska kunna ge första hjälpen och kunskaper och färdigheter ska hållas aktuella, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1999:07.
Det är alltså inte fastslaget exakt hur många som ska kunna ge hjälp och hur ofta ni ska öva. Riskerna beror på bransch. Inom t ex skogs- och jordbruk med farliga maskiner och arbete långt från sjukhus blir kunskaperna extra viktiga. Men att kunna hjärt- och lungräddning är något alla människor har nytta av – och något som ökar säkerheten för er alla.
Gå igenom vilka olyckor och sjukdomsfall som kan inträffa hos er. Hantering av farliga maskiner kan till exempel ge klämskador. Kemikalier kan ge frätskador eller kvävning. Skaffa särskilda kunskaper om era risker, t ex vad man gör vid frätskador. Glöm inte att se över behovet av anordningar för ögonspolning och nöddusch. Om det finns risk för hot och våld behövs krisstöd och ni ska förebygga genom rutiner för larm, lämpligt utformade lokaler, etc.
Tänk igenom i förväg vilka hjälpmedel som kan behövas på er arbetsplats i form av utrustning, tillgång till transportfordon, larmsystem med mera. Företagshälsovården kan ofta hjälpa till med riskbedömning och planering.
Förvara utrustningen säkert, men lättillgänglig och se till att den fungerar. Ofta är det tryckförband och lindor som behövs. Skyddshandskar mot blodsmitta är också bra att ha.
Red ut och bestäm vilka som ska ha kunskaper i första hjälpen, hur ofta ni ska arrangera kurser och öva praktiskt, vem som har ansvar för att kontakta sjukhus, anhöriga etc. Sätt upp tydliga anslag om hur första hjälpen är ordnad, var man hittar utrustning mm.
För statistik över inträffade händelser och förebygg och förhindra genom att bedriva det systematiska arbetsmiljöarbete alla arbetsplatser måste ha, enligt arbetsmiljölagen.