Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) består av ett åttiotal föreskrifter. De är försedda med ett årtal och ett nummer, till exempel AFS 2006:4. Föreskrifterna kan vara skrivna för en viss bransch eller ett visst område – det kan till exempel gälla hantering av ett visst ämne eller hur maskiner och annan utrustning ska vara utformade. Föreskrifterna meddelas av Arbetsmiljöverket i dess författningssamling(AFS).
Från och med 1 januari 2025 - 67 föreskrifter slås ihop till 15 mer omfattande föreskrifter
Lite förenklat innebär den nya strukturen att dagens 67 föreskrifter slås ihop till 15 mer omfattande föreskrifter. De 2 300 paragraferna i de nuvarande 67 föreskriftshäftena är insorterade på ett nytt sätt i de 15 nya föreskriftshäftena.
De 15 föreskrifterna är indelade i tre grupper: grundläggande regler, övriga regler och produktregler. De olika delarna i strukturen innebär ingen juridisk hierarki bland reglerna utan beskriver ett flöde i arbetsmiljöarbetet.
Grundläggande regler talar om vilka grundläggande skyldigheter som gäller för arbetsgivare eller motsvarande oavsett verksamhet och för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare.
Övriga regler gäller för olika verksamheter beroende på vilka arbeten och risker som finns där. Identifiera vilka risker ni har i verksamheten och använd de regler som gäller för dem.
Produktregler innehåller krav på produkter.
Läs mer om den nya AFS strukturen härDe viktigaste föreskrifterna
Nedanstående lista på generella föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller i princip alla arbetsgivare och blir därmed en förteckning över de viktigaste reglerna.
Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4)
Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö som gäller från och med den 31 mars 2016 reglerar kunskapskrav, mål, arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling.
Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4), föreskrifter
Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1)
Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller för alla arbetsgivare. Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten för att förebygga olyckor och ohälsa.
Buller (AFS 2005:16)
Föreskrifterna gäller för verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet. De kompletterar och preciserar föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete bland annat när det gäller undersökning och riskbedömning.
Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1)
Dessa föreskrifter gäller utformning, projektering samt drift och underhåll av arbetsplatser, i och i anslutning till byggnadsverk, samt skyltar, märkning och signaler. Vid nybyggnad och ändring gäller inte 23 och 77 §§ och 91 § första stycket.
Arbete vid bildskärm (AFS 1998:5)
Föreskrifterna ställer bland annat krav på arbetsplatsens fysiska utformning, syn- och belysningsförhållanden samt bildskärmsarbetets organisering. I föreskrifterna ingår EU:s minimikrav för bildskärmsarbete.
Arbetsanpassning (AFS 2020:5)
Föreskrifterna avser arbetsgivares organisation av arbetsanpassning och tillvägagångssätt, för att vid behov anpassa arbetsmiljön för enskilda arbets-tagare. Föreskrifterna gäller i alla verksamheter där arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning, när det finns behov av arbetsanpassning, trots de åtgärder som vidtagits i det generella arbetsmiljöarbetet.
Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19)
Föreskrifterna specificerar kraven på ett systematiskt arbetsmiljöarbete för arbetsplatser med kemiska risker. I kraven ingår till exempel att undersöka och bedöma risker, vidta åtgärder och märka behållare och rörledningar.
Hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1)
Dessa föreskrifter gäller i verksamheter där luftföroreningar förekommer eller bildas.
Allmänna råd: Luftföroreningar kan innehålla inslag av både kemiska och mikrobiologiska föroreningar och andra organiska luftföroreningar. Organiska luftföroreningar kan t.ex. vara mjöldamm eller hudepitel från djur.
Då arbetstagare exponeras för flera typer av luftföroreningar gäller
följande av Arbetsmiljöverkets föreskrifter samtidigt: -hygieniska gränsvärden, -kemiska arbetsmiljörisker, -smittrisker.
Maskiner (AFS 2008:3)
Föreskrifterna om maskiner gäller för maskiner, utbytbar utrustning, säkerhetskomponenter, lyftredskap, kedjor, kättingar, linor, vävband med mera. Reglerna gäller för produkter som används yrkesmässigt såväl som privat.
Maskiner (som släppts ut på marknaden efter 29 dec 2009) (AFS 2008:3), föreskrift
Användning av truckar (AFS 2006:5)
Föreskrifterna gäller användning av truckar och deras utbytbara utrustning. De gäller även andra mobila maskiner med lyftaggregat på plana underlag och annat ändamål än byggnads- och anläggningsarbete.
Belastningsergonomi (AFS 2012:2)
Föreskrifterna anger hur arbete ska planeras och utföras för att förebygga belastningsbesvär. Det gäller till exempel obekväma arbetsställningar, tungt kroppsarbete och repetitivt arbete.
Första hjälpen och krisstöd (AFS 1999:7)
Föreskrifterna handlar om hjälpåtgärder vid olycksfall och akut sjukdom som behövs för att återställa och upprätthålla livsviktiga kroppsfunktioner. Föreskrifterna gäller i all verksamhet som omfattas av arbetsmiljölagen.
Minderårigas arbetsmiljö (AFS 2012:3)
Föreskrifterna innehåller regler för hur personer som inte fyllt 18 år får arbeta. Föreskrifterna riktar sig till arbetsgivare, uppdragsgivare, skolhuvudmän och praktikgivare som låter minderåriga utföra arbete.
Ensamarbete (AFS 1982:3)
Föreskrifterna gäller arbete som arbetstagare utför i fysisk eller social isolering. Reglerna har utförliga kommentarer. Andra aktuella bestämmelser finns i arbetsmiljölagen (3 kap 2 §).
